• Beskrivna Borzoi i Sverige

Vem har nytta av mentalbeskrivning?
Uppfödaren - vid val av partner till avelsdjur
Uppfödaren - för att följa upp avkommor
Valpköparen - för att få en uppfattning om föräldrarnas mentala status inför val av valp
Hundägaren - då hunden skall utbildas
Svenska Brukshundklubben - för att främja avel av sunda brukshundar
Samhället - mentalbeskrivning är en kvalitetsgaranti

Vad innebär mentalbeskrivning?
Hundens mentalitet beskrivs genom att olika situationer, bland annat överraskningsmoment, arrangeras. Med hjälp av ett protokoll beskrivs hundens reaktioner i en intensitetsskala. Längre fram går det att läsa om de olika momenten.

En hund blir inte godkänd eller underkänd, beskrivningen är inte någon form av test. Men givetvis är vissa värdetal bättre och vissa sämre utifrån avelsperspektiv eller med tanke på att en hund skall utbildas för något specifikt ändamål eller vara sällskapshund.

Vem beskriver hunden?
Den som beskriver hunden kallas mentalbeskrivare. Denne har minst 60 timmars utbildning bakom sig samt praktisk erfarenhet från att ha medverkat som funktionär på ett antal mentalbeskrivningar.Det är beskrivaren som fyller i protokollet. Protokollet ger inte utrymme för några subjektiva värderingar. Vid beskrivningen medverkar också testledare och funktionärer. Dessa har också utbildning för sina respektive uppgifter och vet exakt hur de skall uppträda i förhållande till hunden. Beskrivaren kan avbryta beskrivningen om hunden av någon orsak visar sig bli negativt påverkad.

Hur skall hunden uppträda?
Som hundägare är det spännande att få sin hund mentalbeskriven. Det finns ingen orsak att vara nervös då det inte handlar om att vare sig hundägaren eller hunden blir bedömda. Det är som tidigare nämnts en beskrivning av hundens reaktioner.

Man bör anlända till platsen i god tid. Lämpligen får hunden bekanta sig med området så att den känner sig i god balans. Kommer man i sista minuten blir man som hundägare stressad och givetvis smittar det av sig på hunden.

Inför beskrivningen skall hunden vara väl rastad och motionerad i den omfattning som den är van vid. Några vardagliga rutiner bör inte brytas med hänsyn till beskrivningen.
En skadad eller sjuk hund visar inte sitt rätta jag.

Träna, lek och pyssla om hunden innan så att den är glad och positiv.Hundägaren kan givetvis bryta pågående beskrivning om han/hon önskar det.

Vilken utrustning skall hundägare och hund ha?
Hunden skall ha ett vanligt koppel, ca 1,60 m långt och ett vanligt halsband, är det en strypkedja, skall länken kopplas om så att den inte är strypande, men det hjälper mentalbeskrivaren till med.Vaccinationsintyg skall visas upp, Hunden skall vara ID-märkt genom tatuering eller chip. Den som har en chipmärkt hund, måste ha egen avläsare med till platsen. Vatten och några godbitar kan komma till pass efter genomförd beskrivning.

Hur går beskrivningen till?
Beskrivningen inleds med att en funktionär fastställer hundens identitet genom att avläsa ID-märkningen. Inför varje moment ger testledaren hundägaren en kort information. Om hundägaren är osäker på hur han/hon skall agera finns tillfälle att fråga testledaren. Mentalbeskrivningen tar normalt ca 45 minuter.

1. Kontakt
Hundägare och hund går runt bland åskådarna och hunden ges tillfälle att passera runt människorna. Därefter är det testledarens tur att hälsa på hunden och hundägaren. Testledaren som skall vara okänd för hunden, tar den kopplade vovven och förflyttar sig ett litet stycke från ägaren och försöker skapa kontakt och inbjuda till samarbete. Tillbaka hos föraren hanterar testledaren hunden genom att känna på dennes bål, bröstkorg, titta på tänder och ben.

Beskrivaren iakttar hundens reaktioner vid kontakt och i samarbete med främmande människa och hur den låter sig hanteras av testledaren. Önskvärt är att en hund inte visar sig reserverad eller överdrivet inställsam och att den kan engagera sig i samarbete med andra människor.

2. Lek
Efter detta är det dags för en stunds lek mellan testledaren och hunden. Hunden lockas att leka med en trasa, den får tillfälle att både dra i trasan och jaga efter den då den kastas iväg. Hunden skall vara okopplad.

Beskrivaren tittar på hundens vilja att samarbeta med en människa, lusten att jaga ifatt och gripa en trasa och hur engagerad den är i leken. Då en hund skall utbildas, underlättar det om det går att engagera den i någon form av föremålslek och att den då visar samarbetsvilja.

3. Jakt

I detta moment beskrivs hundens jaktlust. Hunden ges tillfälle att jag efter en ”hare” det vill säga en trasa som dras i sick-sack mönster.

Beskrivaren tittar på hundens intresse att följa efter, hur snabbt den startar och vad den tar sig för med bytet när den hittar det.

Önskvärt är att hundar som skall utbildas har ett visst mått av jaktintresse. Inlärning och dressyr bygger till stora delar på att man väcker jaktlusten. För den oinsatta kan det låta märkligt. För att få kunskap om den frågan rekommenderas att någon funktionär eller instruktör i Brukshundklubben kontaktas.

4. Aktivitetsnivå
I momentet aktivitetsnivå beskrivs hur hunden beter sig då det inte händer något runt den. Under tre minuter skall hundägaren stå stilla med hunden kopplad.

Beskrivaren tittar då på hur hunden beter sig. En del hundar börjar gnälla, andra letar pinnar, någon kanske lägger sig ned. Önskvärt är att hundar kan växla mellan aktivitet och passivitet och i det senare skedet förhålla sig lugna och stilla.

5. Avståndslek
Inledningsvis lekte testledaren med hunden nära hundägaren. I detta moment ges hunden tillfälle att söka upp och engagera sig i en lek på avstånd från hundägaren. Här agerar en figurant iklädd en stor kappa och kan för vissa hundar te sig lite mystisk. Denne bollar med ett föremål och lockar till lek. Därefter försvinner figuranten i ett naturligt buskage och hunden släpps för att ges tillfälle att söka upp figuranten. Det fordras här att hunden är nyfiken och vill lämna sin förare. När hunden kommer fram till figuranten, har denna tagit av sig kappan och påbörjar lek med hunden.

Beskrivaren tittar på hundens nyfikenhet, vilja och mod att lämna föraren för att undersöka figuranten och om den är intresserad av att påbörja lek med denne.

6. Överraskning
I detta moment kommer hunden att utsättas för en visuell överraskning genom att en upp stoppad mansoverall plötsligt dras upp framför den. Här reagerar hundar på mycket olika sätt, vissa blir rädda, andra blir arga. Det viktiga är att hunden både reagerar och avreagerar. Det vill säga att rädslan eller misstänksamheten släpper och den kan ta kontakt med overallen. Den ges tillfälle att avreagera genom att den, efter anvisningar, tillsammans med föraren får röra sig fram och tillbaka runt overallen ett antal gånger. När hundägaren stannar vid overallen ges hunden tillfälle att lukta på den. Hundägaren får stödja och hjälpa hunden på bästa sätt.

Beskrivaren tittar på hundens nyfikenhet att förmåga att avreagera och hur mycket stöd den behöver från sin förare. Det är värt att ha i minnet att det är sunt att bli rädd då man blir utsatt för hot. Men det är också viktigt att rädslan släpper då hotet upphör och att hunden sedan kan koppla av. En hund som används i avel får inte vara överdrivet ängslig och rädd, då detta förs vidare genom arv.

7. Ljudkänslighet
I detta moment utsätts hunden för en akustisk överraskning i form av skrammel. Det är en kedja som dras på en korrugerad plåt. Hundar är olika ljudkänsliga, vissa reagerar kraftigt inför detta plötsliga oljud medan andra inte bryr sig nämnvärt.

Beskrivaren tittar framförallt på hur lång och omfattande reaktionen är och på vilket sätt hunden kommer över eventuell rädslereaktion.

Hundar som utbildas och används i avel, bör inte vara överdrivet känsliga för ljud, det kan vara tecken på att hunden är ängslig och orolig.

8. Spöken
I detta moment avser man att beskriva hundens reaktion inför hotfulla rörliga föremål som långsamt närmar sig hunden. Två människor utklädda till spöken, det vill säga, de har vit beklädnad från topp till tå. Ögon och mun är kraftigt svart markerade, just detta bidrar till att hunden känner ett hot.

Det är viktigt att vinden blåser från hunden, så att den inte kan identifiera spökena som människor. De rör sig stereotypt så att hunden inte känner igen ett mänskligt rörelsemönster. När spökena kommit ca fyra meter från hunden skall de vända sig om, så att hotet minskar och hunden ges tillfälle att gå fram för att undersöka och hälsa. Beskrivaren tittar på hundens förmåga att stå emot hotet och om den visar vilja att försvara sig själv och sin ägare samt vilket intresse den visar av att undersöka spökena då de vänt.

Utifrån perspektivet att mentalbeskrivning skall selektera hundar för avel och utbildning, är det viktigt att få kännedom om hur de reagerar inför hotfulla situationer och hur de löser dessa. Hundägaren får också information om hur hunden uppträder i sådana lägen.

9. Leklust
I moment två beskrevs hundens leklust. Hunden har härefter utsatts för upplevelser som kan ha påverkat den i skiftande riktningar. Det är därför av intresse att åter se hur leklysten den är.

10. Skottprov
Slutligen beskrivs hundens reaktion i samband med skottlossning. En skytt är gömd ca 20 meter från hunden. Hunden prövas i såväl aktivitet i form av lek med trasa, som i passivitet och nu är det föraren som ges tillfälle att leka med hunden.

Vid avel och utbildning av brukshundar är det av största vikt att hundarna är skottfasta. Hundar som är påtagligt ljudkänsliga mår förmodligen inte bra i dagens bullriga samhälle.

Några regler
Hund som mentalbeskrivs skall vara minst 12 månader gammal.
Någon övre åldersgräns finns inte.
Alla hundar skall vara ID-märkta.
Alla registrerade hundar har rätt att delta i beskrivning.
Oregistrerade hundar har rätt att delta i syfte att utröna deras lämplighet i samhällsnyttig tjänst.

Efter beskrivning erhåller hundägaren ett beskrivningsprotokoll, det fungerar som bevis på att hunden genomgått beskrivning, något annat intyg utdelas ej. Resultatet av hund som beskrivs registreras hos SKK.

Mentalbeskrivning arrangeras av Brukshundklubbens lokalklubbar och rasklubbar. Medlemskap fordras ej för att beskriva hund.

Hund skall vara vaccinerad mot valpsjuka inom föreskriven tid.

Hinder för att deltaga
Hund som är blind eller döv.
Tik som löper.
Hund som på grund av sjukdom eller skada icke utan risk för sin hälsa kan deltaga i testen.
Svans och/eller öronkuperad hund som enligt SKK:s bestämmelser icke är utställnings berättigad.
Hund som varit utsatt för operativt ingrepp av sådan art att den enligt SKK:s bestämmelser icke är utställningsberättigad.
Tik senare än 30 dagar före beräknad valpning eller tidigare än 75 dagar efter valpning.
Importerad hund inom två månader efter karantänsvistelse.

Vem arrangerar mentalbeskrivning?
Svenska Brukshundklubbens lokalklubbar och rasklubbar arrangerar mentalbeskrivning. I telefonkatalogen kan telefonnummer till närliggande klubbar sökas. I medlemstidningen Brukshunden annonserar alla mentalbeskrivningar som arrangeras. Det går också att få ovanstående information på SBK:s hemsida: www.brukshundklubben.se.

Efter beskrivning
Protokollet skrivs i fyra exemplar, därav skickas originalet via SBK till SKK, där beskrivningen registreras. Ett ex lämnas till hundägaren. Denna kopia är intyg på att hunden genomgått beskrivning och bör förvaras i anslutning till stamtavlan. Ytterligare ex finns till uppfödare och rasklubb. Många rasklubbar har utarbetat en rasprofil. I rasprofilen kan utläsas rasens medelvärde för de olika egenskaperna. För ytterligare information om detta hänvisas till rasklubben.

Bakgrund till Mentalbeskrivning i SBK.
Såsom hundägarnas utbildnings– och hundsportorganisation värnar brukshundklubben om seriös hundavel. Mentalbeskrivning ger förutsättning för en god uppföljning av hundars mentalitet. Genom att så många hundar som möjligt beskrivs kan mentala förändringar uppmärksammas hos raser eller rasgrupper.

Mentalbeskrivningen är utarbetad av landets skickligaste teoretiker och praktiker. Några som bör nämnas är Curt Blixt, Lars Fält och Sven Järverud. Mentalbeskrivningen som mätinstrument är granskad av Stockholms Universitet under ledning av doc Hans Temrin.

Varje hunduppfödare och varje hundägare har ett ansvar gentemot framförallt hunden, att denne skall få rätt möjligheter att anpassa sig i samhället. Våra hundar är samhällsmedborgare, men kan inte själva ta ansvar för sitt handlande. Vi människor måste göra det.
Om uppfödare låter mentalbeskriva blivande föräldradjur, bidrar uppfödaren till att kvalitetsmärka aveln. Om valpköparna kräver att föräldradjur är mentalbeskrivna, får man mentalt sunda hundar.

Mentalbeskrivningen ÄR en kvalitetsgaranti!

• Beskrivna Borzoi i Sverige