mall

Denna sida kommer att ta ett tag att bygga upp, men jag gör vad jag kan ;-)...

Alleles known to exist at the 8 genes mapped in dogs, using DNA.
A (agouti) = agouti signalling protein (ASIP) ay = fawn (cream to yellow to red with darker tips) sable (some solid black hairs intermingled amongst reddish hiars) aw = wild color of sable (black tips on cream to red hairs) as = saddle at = black-and-tan or brown-and-tan a = recessive black B (brown) = tyrosinase related protein 1 (TYRP1) B = black eumelanin b, including (bs,b d,bc) = brown eumelanin E (extension) = melanocortin receptor 1 (MC1R) EM = melanistic mask EG = grizzle in Salukis, domino in Afghans E = eumelanin or phaeomelanin can be produced in hair e = only phaeomelanin produced in hair D (dilutes or pales eumelanin pigment to blue, and phaeomelanin subtly) = (MLPH) D = not diluted d = diluted pigmentation K (from black, "dominant black") = Beta-defensin 103 KB = solid black, brown or blue (eumelanin pigmentation only) kbr = brindle (on body region that would be phaeomelanin pigmented otherwise) ky = expression of agouti alleles that express phaeomelanin possible M (Merle) = (SILV) M = Merle apparent on dogs that are not e/e m = wild type, no merle S (Spotting) = (MITF) Note that this gene is certainly involved in piebald spotting, but may or may not be involved in Irish spotting S = Solid, or more correctly, minimal to no white markings s = piebald or randmon spotting, also called particolor H (Harlequin) = (gene identified 2010) Note that for the Harlequin pattern to occur, at least one H allele and one M allele must be present. H = Harlequin pattern of Great Danes h = wild type, no Harlequin pattern Additional alleles postulated to exist based on breeding data G (Progressive Greying) = (gene not yet identified) This gene causes gradual greying of black or brown hair and paling of red hair, prior to geriatric age. G = Progressive greying g = wild type, no premature greying I (Intense) = (gene not yet identified) Affects only phaeomelanin pigment I = intense red, not diluted i = co-dominant, so i/i dogs are paler than I/i dogs C (Colored) = (gene not yet identified) C = full pigmentation ca = albino T (Ticked) = (trait mapped to a chromosomal region) Ticks are small pigmented flecks of color in white spots. Ticking is not visible on a solid colored dog. It is possible that there is a second gene causing Roaning, but that is not clear at this time. T = ticked t = not ticked

A (agouti) = agouti signalling protein (ASIP) I stort sett så kontrollerar agouti serien vilka celler som ska producera eumelanin (svart pigment)
Agouti är en av de äldsta och mest spridda färggenen hos däggdjur. Den finns bland annat hos gnagare, rådjur, harar och är även huvudfärgen hos vargar. Huvudorsaken till att den finns hos så många arter är att den erbjuder ett väldigt gott kamouflage. Agouti kännetecknas av att delar av pälsen är bandade. Med detta menas att när pälsen växer så producerar första cellerna ett typ av pigment (vanligtvis eumelanin) och sen byter de till en annan typ (vanligtvis phaeomelanin). Genen som säger åt cellen att ändra pigmentet de producerar klassas generellt som aw. Agoutigenen hos kaniner och rådjur producerar bandad päls över hela kroppen, men av någon anledning gör det inte det hos hundar. De begränsar de bandade hårstråna till särskilda delar av pälsen till de övre delarna (ryggen, huvudet, överbenen osv). Det är genen som ärvts ifrån vargen, och kan ses hos raser som är nära relaterade till vargen. Ex. Saarloos Wolfhounds (korsn. Varg och schäfer), Tjeckoslovakiska varghundar (varghybrid), keeshond, älghundar och jämthunden. I dess normala form kan agouti nästan vara helt identisk med skuggad sobel. Det största skillnaden är de bandade hårstråna men om man inte är tillräckligt nära för att urskilja dessa så är mönstret även någorlunda olika. Agouti tenderar att följa samma mönster som traditionella tan tecken än sk ”spridande” tanteckning. När de kombineras med en av chinchillagenerna, så blir agouti mycket mer distinkt. Chinchilla (se mer på C-locus) dilutionerar rött pigment så de röda håret på en agoutihund blir cream eller gråaktigt. Resultatet blir en varggrå hund som keeshond eller älghund. Keeshonden har partiell dilution av phaeomelanin, vilket lämnar cream tecken, och den svenska älghunden (jämthunden) har nästan full dilutionering av phaeomelanin som lämnar vita tecken. Den strävhåriga taxen har även den en annan variant av agouti.

Ay Sobel ,Ay, är det topp dominanta i agouti serien, så en hund behöver bara en enkel upplaga av genen för att det ska uttrycks på fenotypen. Det finns tre sorters mönster som orsakas av den genen: Klar sobel, tickad sobel och skuggad sobel. Klar sobel är röda hundar med ytterst lite svart i pälsen. De kan nästan vara helt omöjliga att skilja ifrån recessivt röda hundar (se E-locus), om de inte har en svart mask ,Em, som aldrig skulle kunna förekomma hos recessivt röda då de inte kan producera svarta hårstrån. Om det finns något svart i pälsen så måste hunden alltså vara sobel. Exempel på hundraser som kan förekomma i klar sobel är bland annat sankt bernardshunden och bullterrier. Tickade sobels är röda hundar med svart hår, vanligtvis på ryggen, huvudet och svansen. Det verkar även som om de flesta tickade sobels också har en svart mask (Em), så det är mycket möjligt att det finns en koppling mellan de två generna (dock har inte alla maskade sobels tickning). Exempel på raser där detta förekommer är bland annat borderterrier, tibetansk spaniel och belgiska vallhunden tervueren. Skuggade sobels är röda hundar med bruna och svarta hårstrån som täcker toppen av huvudet, öronen och ryggen i ett distinkt mönster. Skuggningen kan vara mycket ljus eller väldigt mörk och distinkt. Ett utmärkande drag är som ett ”V” på pannan, där det bruna formar en spets. Skuggade sobels kallas enbart sobel i sammanhang hos shelties och collies, och grizzly hos salukis.
På denna bild av "Nikko"ser man tydligt det V som är utmärkande för Skuggad Sobel

as Sadelteckning Genen för sadelteckningen begränsar svart pigment till hundens rygg, resten av pälsen är röd. Ibland kan svarta sadlar ha stänk av röda hårstrån vilket händer hos vissa terrier och kallas för grizzle. Genen för sadelteckningen klassas vanligtvis som as. Sadlarna kan variera ifrån att vara en liten svart fläck på ryggen till att täcka hela ryggen, svansen och nacken. Sadeltecknade hundar med mycket svart kan generellt kallas som "spridande tanteckning". Sadelgenen är vanlig hos terrier och jakhundar, speciellt de som härstammar ifrån UK. Det är troligt att mutationen som orsakade sadlar uppstod i Europa. Sadelhundar föds ofta svarta med tan teckning, varav det svarta sedan bleknar ju äldre hunden blir. Jättebra exempel på detta är schäfern och airedaleterriern.

at Tanteckning Genen för tanteckning (aka ”traditionell tanteckning”) är nästan allra längst ner bland de recessiva i Agoutiserien (den ända som ligger lägre är recessivt svart, som är väldigt ovanlig). Det betyder generellt att en hund måste ha dubbel upplaga av tanteckningsgenen för att tanteckningen ska synas på fenotypen, så deras A-locus genotyp måste vara at at. Området där tanteckningen ska visa sig på en hund är väldigt bestämt. Det röda (tan) ska finnas på kinder, nos, halsens undersida, bröst och ben samt över ögonen och under svansroten. Den övriga pälsen ska vara solid svart (eller någon annan eumelaninfärg – lever, isabell eller blå –beroende på vilka andra gener som spelar in). Ibland kan svarta märken finnas med på tårna som kallas ”pencilling”. Spridande tan är som det traditionella tanteckningen men tanteckningen täcker största delen av ansiktet, kommer högre upp på benen och täcker ett större område på bröstet. Det är dock inte känt om detta mönster orsakas av sadelgenen eller tangenen.

a Recessivt svart Längst ner på listan för den är recessiv till alla andra gener på A-locus De flesta solida svarta hundarna är solid svart för att de har den dominanta svarta genen, men det finns en annan typ av svart – recessivt svart. Recessivt svart är väldigt ovanlig och förekommer bara i ett fåtal raser, bl.a. schäfer, sheltie, puli och schipperke. Vissa raser, som de belgiska vallhundarna, tros bära på både recessiva och dominanta svart. Recessiv svart tros ligga på A-locus. De markeras med a, och är generellt satt i botten av A-locus eftersom det är recessivt till alla andra gener på A-locus. Det betyder att om hunden bara får en a-gen så kommer den inte att bli solid svart (utan sobel, tantecknad, etc.), då den behöver två a-gener för att synas på fenotypen. Recessiva svart är praktiskt taget inte annorlunda än dominanta svart. Den ända skillnaden är inom aveln – en solid svart valp kan ha föds från två föräldrar om är icke-solid svarta som båda burit på den recessiva svarta genen. En annan viktigt aspekt att ha i åtanke är att recessivt svart är på ett annat locus än dominant svart. Detta gör det det enda sättet för en hund att fortfarande vara helt svart om den är kk (icke-solid svart) på K-locus.


Back